Historia.nu med Urban Lindstedt

Detta avsnitt utforskar fängelsets historiska utveckling från medeltidens kroppsstraff till det moderna svenska systemet. Vi belyser hur upplysningens idéer om mänsklig förbättring lade grunden för cellfängelser och Philadelphia-modellen, där isolering användes som ett verktyg för reformering. Vidare följer vi skiftet från 1800-talets fästningsfängelser till välfärdsstatens framväxt och de radikala reformer som präglade 1970-talet. Avsnittet analyserar hur kriminalvården rört sig från ett fokus på samhällsstrukturellt ansvarstagande till dagens betoning på individens eget ansvar genom exempelvis KBT.

Detta avsnitt utforskar Hans Franks roll som advokat och administratör under nazismen, med fokus på hur han använde sin juridiska expertis för att montera ner den tyska rättsstaten och främja nazistisk ideologi. Vi belyser hans tid som generalguvernör i det ockuperade Polen och etablerandet av Generalguvernementet. Samtalet går vidare till de brutala metoderna under hans styre, där tyska förordningar användes för att legitimera exploatering och massmord. Vi diskuterar även Franks komplexa juridiska strategier, hans konflikter med SS samt hur hans omfattande tjänstedagböcker kom att användas som avgörande bevis under Nürnbergprocessen.

Detta avsnitt utforskar riddarväsendets framväxt och utveckling, från de tekniska innovationerna under 900-talet som möjliggjorde effektiva chockanfall, till dess sociala och ekonomiska konsekvenser. Vi belyser hur dyra utrustningar skapade en exklusiv elit och hur militära tjänster gradvis blev en ärftlig adelsklass präglad av både krigisk dygd och den höviska kulturens romantiska ideal. Vi följer även riddarväsendets spridning till Norden och dess slutgiltiga nedgång. Genom att analysera militärteknologiska förändringar, såsom svartkrutets intåg och framväxten av centraliserade arméer, undersöker vi hur den feodala strukturen ersattes av professionella legosoldater, samt hur medeltida ideal fortfarande lever kvar i vår moderna tid.

I detta avsnitt utforskar Stefano Foucault och Urban Lindstedt de kulturella grundpelarna i Japan, med fokus på hur konfucianism, shintoism och zenbuddhism har format landets samhällsstruktur, estetik och disciplin. Samtalet går djupt in i begrepp som kollektivism, skamkultur och betydelsen av tomrummet (ma) inom japansk konst och musik. Diskussionen omfattar även de praktiska uttrycken för japansk kultur, från teceremonins ritualer och strikta kvalitetskrav inom matlagning till sumobrottningens livsstil. Avsnittet berör även moderna sociala utmaningar, hierarkiska strukturer i språket och svårigheten för västerlänningar att navigera i det japanska samhällets komplexa sociala etikett.

Detta avsnitt utforskar de dramatiska arkeologiska fynden vid Sandbyborg på Öland, där en massaker under folkvandringstiden har lämnat spår av människor som dog i sina hem. Genom analys av mänskliga kvarlevor och politiska maktdemonstrationer belyses hur händelsen kan ha använts för att statuera exempel genom att förvägra offren begravning. Samtalet går vidare till att beskriva Ölands betydelse under denna tid, med fokus på de imponerande fornborgarna, handelskontakter med Romarriket och fynd av praktfulla guld- och silverföremål. Genom arkeobotanik och undersökningar av bevarade miljöer får vi en unik inblick i både det dagliga livet och de komplexa maktstrukturer som präglade folkvandringstidens samhälle.

Detta avsnitt utforskar den sovjetiska militära enklaven i Porkkala efter 1944 och dess dramatiska konsekvenser för Finland. Vi belyser områdets strategiska roll som 'Finska vikens lås', de omfattande utmaningarna vid evakueringen av lokalbefolkningen samt hur landreformen och ersättningspolitiken skapade långvarig bitterhet. Vidare analyseras de geopolitiska spänningarna under kalla kriget, där stormakternas intressen och sovjetisk övervakning påverkade Finlands säkerhetspolitiska handlingsutrymme. Avsnittet berör även den fysiska förstörelsen av infrastruktur och kulturella platser när området återlämnades till Sovjetunionen.

Detta avsnitt utforskar Gustav III:s ryska krig och de politiska manövrer som ledde fram till konflikten, inklusive användandet av iscensatta attacker för att kringgå ständernas godkännande. Vi belyser även den interna krisen i den svenska officerskåren genom Anjala-förbundet och de stora sjöslagen vid Viborgska gatloppet och Svensk Sund. Vidare behandlas krigets efterdyningar, där freden inte gav några egentliga fördelar för Sverige trots kungens framgångar. Avsnittet avslutas med att beskriva den växande konspirationen inom adeln som slutligen ledde fram till mordet på Gustav III.

I detta avsnitt intervjuas historikern Leo Schmiller om de politiska vändpunkterna i Europa under kalla krigets slutskede, med särskilt fokus på 1989 och kommunistregimernas upplösning. Samtalet belyser betydelsen av Helsingforsprocessen, de ekonomiska drivkrafterna bakom förändring samt personliga erfarenheter från Tjeckoslovakien. Diskussionen utforskar även Mikhail Gorbatjovs reformförsök genom perestroika och glasnost, samt hur olika motståndsrörelser i Polen, Ungern och Östtyskland agerade. Avsnittet kontrasterar de fredliga övergångarna i Östeuropa mot mer våldsamma reaktioner i länder som Kina och Rumänien.

Detta avsnitt utforskar den spanska stormaktens framväxt och de tekniska samt strategiska aspekterna av erövringarna i Amerika. Vi går igenom Christoffer Columbus bakgrund, sökandet efter nya handelsvägar efter Konstantinopels fall, samt den spanska koloniseringens administrativa utmaningar. Vidare belyses Hernán Cortés och Francisco Pizarros strategier för att besegra aztekerna respektive Inkariket genom allianser och utnyttjande av interna konflikter. Avsnittet berör även de katastrofala demografiska följderna av europeiska sjukdomar samt Inkarikets avancerade organisatoriska förmåga.

I detta avsnitt utforskar programledaren och idéhistorikern Peter Bennesved flygets utveckling som vapen, från första världskrigets primitiva biplan till andra världskrigets massiva strategiska bombningar. Vi analyserar hur tekniken förändrade krigets natur genom att göra civilbefolkningen till måltavlor och hur teorier om luftherravälde användes för att knäcka motståndarens vilja. Samtalet belyser de förödande effekterna av eldstormar i städer som Rotterdam och Tokyo, samt drar paralleller mellan historiska terrorbombningar och dagens konflikter, såsom kriget i Ukraina. Vi diskuterar även hur moderna tekniska framsteg som drönare och AI påverkar krigföringens dynamik.

I detta avsnitt utforskar Urban Lindstedt och Sverker Johansson språkets evolutionära resa, från primaters slutna varningsrop till människans komplexa, öppna kommunikationssystem. Samtalet belyser hur behovet av social tillit, samarbete vid matanskaffning och förmågan att berätta historier har drivit fram utvecklingen av grammatik och kognitiv förmåga. Diskussionen går även vidare till hur språket fungerar som en katalysator för abstrakt tänkande och konstnärligt uttryck. Genom att analysera kopplingen mellan språk, symbolik och social selektion undersöks hur språkliga förändringar sker i en cyklisk process av förenkling och nybildning.

Detta avsnitt utforskar Charles de Gaulles liv och betydelsefulla roll som historisk aktör, från hans militära bakgrund och erfarenheter under första världskriget till hans visioner om modern krigföring. Vi fördjupar oss i hans tid under andra världskriget, hans vägran att acceptera den franska kapitulationen och hans diplomatiska förmåga att navigera mellan de allierade stormakterna. Vidare diskuteras De Gaulles politiska skicklighet i att ena motståndsrörelserna och säkra Frankrikes position som en självständig maktfaktor under efterkrigstiden. Samtalet belyser hans komplexa natur som både konservativ och revolutionär ledare, innan avsnittet avslutas med en introduktion till boken 'Hitlers jurist'.

Etnologen Håkan Jönsson utforskar den svenska måltidskulturens utveckling, från bondesamhällets klasshierarkier till modernitetens konsumtionsmönster. Samtalet belyser hur sociala sammanhang har minskat och hur mat används för att markera identitet, samt skiftet från en lagringsbaserad förrådshushållning till dagens fokus på färska råvaror. Avsnittet diskuterar även hur industriell teknik och globalisering har format våra traditioner. Det belyses hur det svenska julbordet paradoxalt nog har utvecklats från att vara ett tillfälle för färsk mat till att bli en hyllning till konserverade livsmedel, samt hur välfärdsstatens framväxt påverkat våra matvanor.

I detta avsnitt intervjuas professor Marcus Lundström om hans bok som utforskar de historiska kopplingarna mellan den svenska pingströrelsen, antisemitism och nazism under 1900-talet. Samtalet belyser hur ideologiska likheter kring renhetsideal och eskatologiska tolkningar skapade beröringspunkter med nationalsocialismen. Diskussionen fördjupas genom att undersöka specifika individer som Levi Petrus, samt de politiska överlappningarna vid grundandet av KDS. Avsnittet jämför även den svenska kontexten med liknande teologiska fenomen i Tyskland och belyser hur historiska händelser tolkades genom ett religiöst lins.

Urban Lindstedt och historikern Karin Tegenborg-Falkdalen utforskar de svenska drottningarnas roll och inflytande genom historien. De belyser hur drottningar, trots brist på formell makt, agerade som politiska partners, förmyndare och verktyg för internationella allianser. Samtalet behandlar även de historiska utmaningarna för svenska drottningar, från övervakning och politiska äktenskap till kampen för autonomi. Avsnittet belyser hur drottningens roll har förändrats från att vara en källa till dynastisk legitimitet och prestige till en mer representativ och identifierbar roll i den moderna monarkin.

Detta avsnitt utforskar kvänernas historia och deras roll i de nordliga gränsområdena mellan Norge, Sverige och Finland. Genom samtal med professor Einar Nehme belyses allt från tidiga källor som Ottars berättelse till den historiska expansionen och bosättningen i Nord-Norge under 150- och 1600-talen. Vidare diskuteras den norska förnorskningspolitiken och hur nationalismen under 1800-talet, driven av rädslan för rysk expansion, ledde till strängare krav på språklig integration. Avsnittet berör även de politiska spänningarna och övervakningen av kvensktalande under den kalla kriget samt den efterföljande återupptäckten av det kvenska språket.

Detta avsnitt utforskar Napoleons imperium och dess omfattande påverkan på Europa, från användandet av familjemedlemmar för att styra ockuperade territorier till de geopolitiska spänningarna inför det ryska fälttåget. Vi belyser hur reformer mötte motstånd på landsbygden och hur strategiska beslut, såsom Bernadottes agerande i Sverige, formade den nya europeiska maktbalansen. Vidare diskuteras de militära lärdomarna från Waterloo och de strategiska misstagen i Spanien, samt efterdyningarna vid Wienkongressen. Avsnittet berör även hur perioden präglades av reaktionära krafter och hur krigens utgång lade grunden för nationella identiteter i Norden.

Detta avsnitt utforskar Napoleonkrigen (1803–1815) och de omfattande strategiska samt politiska förändringar som präglade eran. Vi går igenom Napoleons militära innovationer, såsom användningen av kårer och massivt artilleri, samt hur hans dominans på kontinenten kontrasterades av brittiskt herravälde till sjöss. Fokus ligger även på de geopolitiska konsekvenserna för Norden, särskilt Sveriges förlust av Finland och den efterföljande politiska instabiliteten. Vi belyser även rekryteringen av Jean Baptiste Bernadotte som svensk kronprins och hur stormaktspelet mellan Frankrike, Ryssland och Storbritannien omformade Europas gränser.

Introduktion och Christian II:s rykte som tyrann. Arv, utbildning och språk. Militärt ledarskap och styret i Norge. Kyrkans roll och Christian II:s relation till Dyveke. Kalmarunionens upplösning och politiska maktspel. Alliansen med Habsburg och det strategiska giftermålet. Dyvekes död och teorier om förgiftning.

I detta avsnitt utforskar professor Ulf Sander de strategiska och mänskliga konsekvenserna av bombkriget under andra världskriget, med särskilt fokus på terrorbombningen av städer som Hamburg och Dresden. Samtalet belyser hur allierade flyganfall syftade till att knäcka civilbefolkningens motståndsvilja genom metoder som eldstormar och förstörelse av kritisk infrastruktur. Diskussionen fortsätter med de enorma ekonomiska och mänskliga kostnaderna för det strategiska bombflyget, inklusive utvecklingen av atombomben och dess geopolitiska betydelse inför kalla kriget. Genom att dra paralleller till moderna konflikter i Ukraina och Gaza belyser samtalet de återkommande etiska dilemman kring civila offer och bristerna i internationella konventioner.

Avsnittet utforskar utvecklingen av bombkrigföring, från tidiga italienska initiativ till andra världskrigets terrorbombningar. Det belyser hur militära teoretiker och erfarenheter från spanska inbördeskriget lade grunden för strategier som syftade till att knäcka civilbefolkningens motståndsvilja genom förstörelse av städer. Vidare diskuteras de tekniska utmaningarna under andra världskriget, inklusive navigationsproblem och skillnader mellan tyskt och brittiskt flyg. Avsnittet går igenom de strategiska skiftena där anfall gick från militär infrastruktur till direkta attacker mot civila mål i städer som London och Lübeck, samt de mänskliga kostnaderna för både besättningar och civilbefolkning.

I detta avsnitt utforskar historikern Martin Andersson och programledaren Urban Lindstedt den historiska övergången från träldom till ett strikt reglerat system av legofolk i Sverige. De belyser hur lagstiftning, religiösa strukturer och ekonomiska förändringar användes för att kontrollera arbetskraften genom århundradena. Samtalet går igenom drängars och pigors livsvillkor, från de extrema maktmissbruken och tvångsmetoderna under 1500- till 1600-talen till hur digerdöden skapade nya ekonomiska förutsättningar. Avsnittet avslutas med en reflektion kring hur dessa omfattande lagar, som syftade till att begränsa social rörlighet, dröjde sig kvar i svensk lagstiftning ända fram till 1926.

Dick Harrison och Urban Lindstedt utforskar den franska revolutionens orsaker, från de ekonomiska kriserna och statsfinansernas kollaps i slutet av 1700-talet till den irreversibla demokratiseringsprocessen. De diskuterar hur försöken att lösa skatteproblematiken genom generalständerna oavsiktligt startade en utveckling som ledde till monarkins fall. Samtalet belyser även revolutionens radikalisering genom skräckväldet under Robespierre, krig och politisk instabilitet. Avslutningsvis analyseras de varaktiga reformerna, såsom decimalsystemet, samt hur Napoleon Bonaparte använde militär makt för att etablera en diktatur som samtidigt cementerade många av revolutionens landvinningar.

Det här avsnittet utforskar det Osmanska rikets resa från dess rötter som nomadstammar till ett världsimperium och dess slutliga sönderfall. Vi belyser de unika politiska mekanismerna, såsom janitsjarernas roll och den lagstadgade praxisen av brödradråp, samt hur riket hanterade religiös mångfald genom en hierarkisk tolerans. Vidare undersöks rikets komplexa relation till Europa, dess diplomatiska allianser och rollen i reformationen. Avsnittet avslutas med att analysera den dramatiska nedgången under sent 1800-tal, där nationalism och strategiska misstag under första världskriget ledde till katastrofala folkmord och slutligen bildandet av den moderna turkiska republiken.

Detta avsnitt utforskar den stora svenska emigrationen till USA, med fokus på de drivkrafter som formade flyttvågen under 1800-talet. Vi belyser hur ekonomisk nöd, befolkningstillväxt och politiska lagar som Homestead Act skapade förutsättningar för bosättningar i Mellanvästern och Texas, samt hur de svenska invandrarna navigerade den amerikanska etniska hierarkin. Vidare diskuteras framväxten av en unik svensk-amerikansk identitet präglad av politiska principer och religion. Avsnittet berör även fenomenet återvandring och hur de som återvände till Sverige förde med sig nya idéer och impulser som påverkade svenska folkrörelser, samt den komplexa relationen mellan svensk politisk kritik och kärlek till amerikansk populärkultur.

Detta avsnitt utforskar maktkampen i Sverige under tidigt 1500-tal med fokus på Sten Sture den yngre och hans politiska strategier under Kalmarunionens upplösning. Vi belyser hur riksrådets roll, kontrollen över viktiga borgar och användandet av allmogen formade de nordiska spänningarna. Vidare diskuteras de militära konflikterna mot Kristian II, vägen mot Stockholms blodbad och Gustav Vasas efterföljande maktövertagande. Avsnittet reflekterar även över Sturefamiljens öde, inklusive Sturemorden under Erik XIV, samt svårigheten att förstå historiska personligheter när källmaterialet är begränsat.

I detta avsnitt diskuterar historikern Erik Pettersson kungamaktens ursprung och utveckling, med fokus på hur ledare genom historien har använt religion, ritualer och administrativa institutioner för att legitimera sitt styre. Vi utforskar kontraster mellan koncept som 'himlens mandat' i Kina och 'Guds nåde' i Europa, samt hur maktens stabilitet påverkat nationers utveckling. Samtalet belyser även de fysiska riskerna med monarkin, där en betydande del av historiens kungar dött våldsamt. Vi undersöker hur politiskt inflytande och förhandlingskultur, exempelvis genom det svenska bondeståndet, har fungerat som ventiler mot uppror och bidragit till en fredlig politisk evolution mot moderna konstitutionella monarkier.

Det medeltida slottet Colditz utanför Leipzig blev under andra världskriget ett krigsfångeläger för allierade officerare som var flyktbenägna eller ”tyskfientliga”. På Colditz blev flyktförsök en avancerad sport där de olika nationerna tävlade mot varandra. Flykt och flyktplaner upprätthöll moralen hos de uttråkade officerarna. Fångarna gjorde allt för att driva med sina tyska fångvaktare, men med tiden växte en ömsesidig respekt fram mellan dem. Läger Oflag IV-C, ett mikrokosmos av samhällena som officerarna kom ifrån. Det brittiska klassystemet präglade tillvaron hos de brittiska officerarna och fransmännen var uttalat antisemitiska. I detta avsnitta av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Ben Macintyre om krigsfångelägret Colditz. Han är aktuell med boken Colditz - Flykten från nazisternas fängelse. Samtalet är på engelska. I Colditz hamnade allierade officerare som försökt fly från vanliga krigsfångeläger eller som uppfattades som ”tyskfientlige”. Eftersom fångarna…

Historiska recept från herrskapshemmens receptsamlingar från början av 1800-talet ger inblickar i vad människorna åt, vilka smaker de uppskattade, hur de konserverade maten, men också hur de försökte boka sjukdomar och krämpor själva i brist på läkarvård. Många av huskurerna är direkt skadliga och andra ren vidskepelse. Trots att recepten är över 200 år gamla är det lätt att känna igen klassiker som äpplekaka och rynka på näsan åt råvaror som braxen eller kalvlunga. De kortfattande recepten var helt utan bilder och ålderdomliga måttenheterna kan vara utmanande för en modern matlagare. I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maren Jonasson är och redaktör för utgivningsprojektet Historiska recept vid Svenska litteratursällskapet i Finland och aktuell med boken Historiska recept i urval där recept bland annat valts från Carl Olof Cronstedts dotters receptsamling – hjälten från Svensksund och förrädaren från Sveaborg. Detta är ett betalt samarbete med Svenska…

Alexander den store (356 f.v.t.- 323 f.v.t.), som var kung i Makedonien, skrev in sig i världshistorien genom att på några år erövra stormakten Persien. Med en blandning av hänsynslöshet och taktiskt geni nådde han ända fram till Indien, där hans män vägrade fortsätta. Alexander III utplånade städer som Thebe för att statuera ett exempel på vad som hände dem som inte underkastades sig honom utan motstånd. När han började anamma persiska seder blev hans män allt mer skeptisk. Hans död i Babylon är fortfarande höljd i mystik, men troligtvis söp han ihjäl sig bara 33 år gammal märkt av år i strid. Eller så kanske någon förgiftade honom eftersom de inte var sugna på ett planerat fälttåg till Arabien. I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Daniel Hermansson, historiepoddare och historielärare aktuell med boken De kom, de såg, de segrade : vad antikens fältherrar lär oss om makten och människan. Alexander den Store var son till kung Filip II av Makedonien och drottning…

I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rikets superfröer för att föda det onda imperiet. Fröerna hade samlats in av den berömde växtförädlaren Nikolaj Vavilov på expeditioner runt om i världen. Men Vavilov hade dött i Stalins fängelser i början av året, eftersom han inte ville underordna vetenskapen den sovjetiska ideologin. I avsnitt 124 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist som är aktuell med boken Den stora fröstölden - Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade. Den moderna växtförädlingen tog fart i början av 1900-talet med återupptäckten av den österrikiske munken Gregor Mendels teorier kring korsning av växter från 1860-talet. Världens växande befolkning behövde efter mer tåliga och högavkastande spannmål och grönsaker. Tyskland, Sovjetunionen, USA och Sverige…

De svenska böndernas långa representation i riksdagen är helt unik i ett internationellt perspektiv. Den svenska riksdagen kan räkna sin historia från medeltida herredagar då rikets förnämsta män möttes. Under unionsstriderna på 1400-talet blev det nödvändigt att brädda mötena till lågfrälse, borgare och bönder. Att bönderna deltog i rikets beslutsfattande gjorde det möjligt att flerdubbla skatterna och öka utskrivningen av bondpojkar till stormaktens alla krig. Den långa traditionen av inflytande för ofrälse har också bidragit till samhällets stabilitet. I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joakim Scherp historiker vid Stockholms universitet som bland annat skrivit artikeln The Peasant Estate of Sweden – Its Rise and Early Modern Evolution Böndernas representation har sitt ursprung i lokala och regionala som ockås hade makt över skatterna och lagstiftningen. Herredagarna rörde mer konstitutionella och storpolitiska frågor. Bland de ofrälse var det ekonomiskt…

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stödja krigsansträngningarna. Kyrkan skulle med krigspropaganda hålla befolkningen på gott humör trots alla umbäranden. Knepet blev att skylla krigen på befolkningens syndighet. Sverige lyckades trots en liten befolkning och knappa resurser bli en stormakt under 1600-talet. Detta medförde stora umbäranden för allmogen i form av höga skatter och utskrivningar till krigsmakten. En halv miljon svenska män förlorade sina liv i krigen mellan 1620 och 1720. I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Maria Forssberg som är historiker som arbetar på Vasamuseet. Hennes doktorsavhandling Att hålla folket på gott humör – Informationsspridning, krigspropaganda och mobiliering i Sverige 1655-1680 handlar just om kyrkans roll i krigspropagandan under Stormaktstiden. Hon har senare jämfört kyrklig…

Det fransk-indianska kriget inleddes med en rad brittiska motgångar. Den 9 juli 1755 marscherade general Edward Braddock med kolonner genom Pennsylvanias skogar mot Fort Duquesne. Men europeisk ordning, artilleri och drill var självmord i kriget där motståndarna gömde sig bakom träd. Men nederlaget vid Monongahela blev en vändpunkt. Under de följande åren tvingades britterna lära om, tänka större och samordna sin krigföring med flottan och sin ekonomiska uthållighet. När kriget var över hade Frankrike i praktiken förlorat sin ställning som kolonial stormakt på Nordamerikas fastland. Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om det fransk-indianska kriget i Nordamerika, en konflikt som globalt blev känd som sjuårskriget. Här samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia med särskild inriktning på historisk geografi vid Stockholms universitet. Krigets djupaste drivkraft låg i kolonisternas territoriella expansion. Under 1700-talet växte…

Det fransk-indianska kriget i Nordamerika (1754–1763), mellan de två kolonialmakterna Storbritannien och Frankrike, startade med en lokal gränskonflikt i Ohiodalen i Nordamerika och växte till ett imperiekrig som i praktiken raderade ut Nya Frankrike från kartan. Storbritanniens framgångar blev samtidigt fröet till koloniernas frigörelse från den brittiska kronan. Snart skulle kolonisterna vänd vapnen mot moderlandets trupper. Kriget hade svetsat samman de brittiska kolonierna och gav dem ett ökat självförtroende. Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om det fransk-indianska kriget i Nordamerika – en konflikt som globalt blev känd som Sjuårskriget. Här samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia med särskild inriktning på historisk geografi vid Stockholms universitet. Sjuårskriget (1756–1763) var ett globalt krig som utkämpades i Europa, Indien, Amerika och till sjöss. I Nordamerika stred Storbritannien och Frankrike – tillsammans med…

Kalmarunionen var ett grunden omöjligt politiskt projekt att genomföra. Utan den danska drottning Margaretas (1353-1412) långa erfarenhet i skuggan av män och hennes politiska geni hade sannolikt kaoset i Norden fortsatt. Efter digerdödens härjningar i mitten på 1300-talet kom årtionden av kaos och maktvakuum i Norden. Utifrån denna anarki lyckades drottning Margareta skapa ordning genom personalunionen Kalmarunionen. På pappret var styvsonen Erik unionskung, men det var Margareta som styrde. I avsnitt 144 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit böckerna Kalmarunionen och Sveriges medeltid. Drottningen Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och bortgift som tioåring till den norska kungen Håkan Magnusson. Hon blev en av de mäktigaste personerna som funnits i Norden som styrde över Sverige, Norge samt Danmark. Kalmarunionen etablerades år 1389 och bestod av Norge, Danmark och Sverige med Finland. Formellt etablerades…

Lunds universitet var det svenska lärosäte som utåt var mest präglat av nazistiska influenser under mellankrigstiden. Redan 1930 bildades en nationalsocialistisk studentklubb. När Sveriges förste nazistledare Birger Furugård återvände till sin gamla studentstad Lund i februari 1931 fick han ett varmt mottagande och talade i en fullsatt AF-borg, prydd med stora hakkors. I Lund fanns två profilerade nazistiska studentorganisationer, flera ledande akademiker var nazister och när Lunds studentkår den 6 mars 1939 röstade om ett uttalande kring asyl till tio judiska specialistläkare ställde sig två tredjedelar av medlemmarna bakom ett skarpt uttalande mot asyl. Studentkårens rasbiologiskt motiverande uttalandet refererades i rikspress och väckte frågor om hur demokratisk den framtida svenska eliten var. I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och lundabon Eskil Fagerström, aktuell med boken Historien om Lund (Historiska Media). Medicinalstyrelsens förslag att…

Mao Zedong var en populär ledaren när kommunisterna tog makten i Kina 1949. Direkt inleddes en brutalt effektiv jordreform där många jordägare dödades. Kina under Mao Zedongs ledning kom att präglas av stark tro på viljans makt och olika kampanjer. Mao Zedongs olika kampanjer som Låt hundra blommor blomma, Det stora språnget och Kulturrevolutionen kom att kosta mellan 40 och 70 miljoner människor livet. Bara under det stora språnget ska 45 miljoner människor har dött, enligt historikern Frank Dikötter. Detta är den andra delen av två om Mao Zedong, den kommunistiske diktatorn som fortfarande inspirerar revolutionära grilla rörelser runt om i världen. I avsnitt 140 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hans Hägerdal, professor i historia med inriktning på Öst och Sydostasien vid Linnéuniversitetet. Han har bland annat skrivit boken Kinas ledare – 1912-2012. Mao Zedong var obestridlig ledare i Kina under nästan tre decennier. Han kom att ställa den marxismen, som utgick från…

Mao Zedong föddes i ett välbärgat bondehem och var en av grundarna av det kinesiska kommunistpartiet 1921. Han kom att inleda sin väpnade kamp 1927 i sin egen hemprovins Henan. Hans gerillakamp kom att inspirera revolutionärer i hela världen ända fram till våra dagar. Mao Zedong var obestridlig ledare i Kina under nästan tre decennier. Han kom att ställa den marxismen, som utgick från industriarbetarna, på huvudet genom att grunda sin revolution på bönderna. Detta är den första delen av två om Mao Zedong, den kommunistiske diktatorn som fortfarande inspirerar revolutionära grilla rörelser runt om i världen. I avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hans Hägerdal, professor i historia med inriktning på Öst och Sydostasien vid Linnéuniversitetet. Han har bland annat skrivit boken Kinas ledare – 1912-2012. Mao Zedongs olika kampanjer som Det stora språnget och Kulturrevolutionen kom att kosta mellan 40 och 70 miljoner människor livet. Bara under det stora språnget ska 45…

Göta älv var ett politiskt laddat område under medeltiden. Älvdalen var en smal korridor där kungar kunde vinna tullinkomster, städer kunde bli rika och borgar kunde stänga ett helt rike ute från havet. Mellan Hisingen, Lödöse och Kungahälla, möttes tre kungamakter som konkurrerade om kontroll över människor, varor och våldskapital. Den som kunde beskatta och befästa älven kunde också vrida om nyckeln till Vänerns inland – och i förlängningen till Nordens politiska framtid. I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och historikern Tomas Andersson om Bohuslän som gränsland – och om hur västsvenska knutpunkter som Kungahälla och älvmynningen blev strategiska i kampen mellan riken. I sagovärlden kan Göta älv helt enkelt kallas Älven. Det säger något om självklarheten. Där vattenleden möter havet blir varje strand en politisk möjlighet – och ett hot. I perioder drogs området in i dansk intressesfär, i andra perioder stärkte norska kungar sin närvaro, samtidigt…

Stalins svenska bensinbolag AB Nafta Syndikat var verksamt under åren 1928 till 1937 med flera hundra bensinmackar runt om i Sverige. Nafta Syndikat hade svensk ledning som var knutna till den kommunistiska tredje internationalen Komintern. Nafta Syndikat bröt bolsjevikernas ekonomiska isolering vilket gav intäkter i hårdvaluta, men var samtidigt inblandad i spionage och underjordisk kommunistisk verksamhet. Flera svenska anställda hörde av sig till polisen om de sovjetiska medarbetarna som reste mycket, men visste väldigt lite om att sälja bensin. I avsnitt 142 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna och barnbarnsbarn till Einar Kruse som ledde Nafta Syndikat och var en grå eminens i det stalinistiska Sveriges Kommunistiska Parti. Han är aktuell med boken Naftasyndikat - Berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige. Efter flera partisprängningar var Sveriges kommunistiska parti ett litet disciplinerat parti som tog emot…

Stormaktskungen Karl X Gustavs (1622-60) militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning. Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal. I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker är docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi. Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning där språk, historia, politik och krigiska färdigheter var centrala…

Vikingarna på Grönland levde på randen till den kända världen. Där var jordbruket en balansakt och järn, timmer och måste komma utifrån. Handeln blev den livlina som band grönlänningarna till Skandinavien och vidare till Europa. Därför reste vikingarna hundra tals mil norrut på somrarna i öppna små båtar för att få tillgång till en eftertraktad handelsvara – valrossbetar. Betar som kunde förvandlas till romanska krucifix, exklusiva skrin och andra statusföremål i Europas kyrkor och furstehov. I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, med särskild inriktning på historiska geografi vid Stockholms universitet, om hur modern arkeogenetik och nya tolkningar av handel och resurser kastar nytt ljus över nordbornas valrossjakt – och varför den blev så central för koloniernas liv på Grönland. När Erik den röde och andra islänningar grundade de grönländska bygderna omkring år 985 etablerade de sig som boskapsskötande bönder i…

Den osmanske diplomaten Mehmed Sadi Efendi genomför år 1732-33 den långa och strapatsrika resan från Istanbul till Stockholm. Uppdraget är att driva in de enorma skulder som Karl XII och hans män drog på sig till det Osmanska riket under vistelsen i Bender år 1709-13. Samtidigt har Sverige och det Osmanska riket gemensamma intressen i kampen mot Ryssland. Sändebudet Mehmed Sadi Efendi, som är en ledande intellektuell i det Osmanska riket, skriver en rapport om resan till Sverige, som kanske säger mer om honom, hans ambitioner och hans världsbild än om de faktiska förhållandena i Sverige år 1733. I reprisen av avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Joachim Östlund, historiker vid Lunds universitet. Aktuell med boken Vid världens ände – Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige. Lyssna reklamfritt på Historia Nu. Beskickningen som skickats ut av sultanen Mahmud I består av 44 personer och de påbörjar sin resa i november år 1732 genom ett vintrigt…

Joseph Goebbels stack ut bland de ledande nazisterna genom att vara disputerad och framstå som intellektuell. Han var en övertygad antisemit som avhumaniserade judar och initierade den första stora pogromen i Tredje riket 1938. Som propagandaminister tog Goebbels ett hårt grepp om kulturen i Tredje riket. Samtidigt var majoriteten av de filmer som producerades under hans ledning breda underhållningsfilmer – ett medvetet sätt att normalisera regimen och styra publikens uppmärksamhet. Han var också tidigt skicklig på att utnyttja ett nytt massmedium: radion. I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels. I oktober 1926 utnämnde Hitler Goebbels till partichef i Berlin. Som gauleiter fick han ett uppdrag som passade hans temperament: storstadens politiska gatukamp. Här finslipade han en metod som känns igen i modern demagogi: Provokation som strategi: skapa…

Propagandaminister Joseph Goebbels (1897-1945) var en av de mest destruktiva gestalterna i Tredje riket. Goebbels gjorde hatet begripligt, lockande och vardagligt. Den fysiskt veke Goebbels utnyttjade medvetet gatuvåld för att uppnå uppmärksamhet. Goebbels dyrkade Adolf Hitler och kom att göra en ideologisk helomvändning från en positiv syn på Sovjetunionen till att följa Adolf Hitlers vilja att förgöra Sovjet. Goebbels blev en av de tydligaste arkitekterna bakom den så kallade “Führermyten” – föreställningen att Hitler var nationens ofelbara förkroppsligande. Ett bärande element i nationalsocialismen. I detta första av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet om tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels. Paul Joseph Goebbels föddes den 29 oktober 1897 i Rheydt i Rhenprovinsen. Han växte upp i en katolsk, småborgerlig miljö och var studiebegåvad. Barndomen präglades av sjukdom och en bestående missbildning i…

Medeltiden är ständigt närvarande i vår fantasi – men ofta på helt fel premisser. Vi ser en en munk med rakad hjässa och känner lukten av smutsiga människor. Italienska renässansmänniskor påstod att medeltiden varit mörk – men medeltiden av en period av banbrytande uppfinningar som exempelvis glasögonen och boktryckarkonsten. Professor Dick Harrison svarar på våra premium-lyssnares frågor och broderar ut om helgonhundar, städer som fastnat i tiden och människor som försöker få vardagen att fungera i en värld utan avlopp och utan modern stat – men med gott om konflikter, kreativitet och överraskande lösningar. I det här avsnittet av podden Historia Nu Premium svarar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet på premiumlyssnares frågor. För att kunna lyssna på hela avsnittet måste du vara medlem i Historia Nu Premium som ger dig två extra avsnitt i månaden och alla vanliga avsnitt reklamfria. Läs mer och beställ här. När vi föreställer oss medeltida munkar ser vi ofta munkar i kåpa, sandaler –…

Sannolikt spikade Martin Luther (1483–1546) aldrig upp 95 teser på en kyrkdörr i Wittenberg den 31 oktober år 1517 – men teserna kom att skaka det religiösa Europa i grunderna med eller utan kyrkdörr. Reformationen blev den största samhällsomvälvningen sedan antiken som också bidrog till att den svenska allmogen blev läskunnig långt innan allmän folkskola infördes. Martin Luther var professorn i bibelvetenskap som kritiserade den katolska kyrkans handel med avlatsbrev som gav människorna möjlighet att köpa sig fria från skärselden, bannlystes av påven och förklarades fredlös av den tysk-romerska kejsaren Karl V genom föredraget i Worms den 25 maj 1521. I reprisen av avsnitt 135 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sören Dalevi, forskare och biskop vid Karlstad stift om Martin Luthers stora påverkan på Sverige och Norra Europa. Lyssna på detta avsnitt utan reklam - gå med i Historia Nu Premium. Martin Luther kom också att översätta bibeln till tyska för att vanliga människor…

Det fanns en oro i riket när de församlade ständerna den 16 juni 1527 steg in i dominikanernas kloster i Västerås för att samlas till Sveriges första riktiga riksdag med representation av alla fyra stånden. Gustav Vasa var pressad av upprorsrykten från Dalarna och stora skulder till Lübeck, men han hade en lösning – kyrkan skulle betala. Med mycken politisk teater, åtminstone enligt Peder Svarts krönika, lyckades Gustav vingklippa den mäktiga kyrkan och ta en stor del av deras rikedomar. Riksdagen blev också ett godkännande för en försiktig reformation. I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som skrivit boken Gustav Vasa – Furstar bland furstar. Detta är ett betalt samarbete med Västersås stad i inför 500 års-jubileet av Västerås riksdag år 1527. Västerås år 1527 räknas ofta som den första riksdagen i modern mening därför att ständerna här framträder tydligare som politiska aktörer i en förhandlingsprocess. Omkring 200 ledamöter nämns, och…

Västra Aros – dagens Västerås – växte fram vid Svartåns mynning i Mälaren under sent 900-tal. Västra Aros blev en del av ett långväga handelsnätverk och staden skulle med tiden bli ett viktigt administrativt och kyrkligt centrum. Anundshög kom att förstöras – oklart om det handlar om en maktkamp med Gamla Uppsala eller en kristen vrede. Den äldsta skriftliga hänvisningen till Västerås som biskopsstad sker någon gång mellan cirka 1103 och 1120. Detta är ett betalt samarbete med Västerås stad inför 500-års jubileet av Västerås riksdag 1527. I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen Andreas Hennius, forskningssamordnare vid Västerås museer. Detta är ett betalt samarbete med Västerås stad inför 500-års jubileet av Västerås riksdag 1527. Relationen mellan Anundshög och det medeltida Västerås är ett tydligt exempel på hur politisk och ekonomisk makt kan flytta och omformas i ett föränderligt landskap. Under järnålderns kulmen var Anundshög ett centralt nav i…